söndag 28 september 2014

Upp som en sol, ner som en...

Tidigare i veckan när Carolina red Snörp red jag Stjärna. Carolina och Snörp var i rundkorallen och jag och Stjärna red utanför rundkorallen. Efter att vi ridit klart plockade Carolina fram mobilen för att fota Snörp.


Eftersom vi inte har så många bilder på varken mig eller Stjärna så bad jag att bli fotad. När Carolina fått oss på bild fortsätter hon att fota Snörp varvid jag hoppar av. Men i samma stund som jag hoppar av tappar jag balansen. Pga av jag har problem med mina leder i tår och fötter samt har Bakercysta i ena knäet är jag ibland lite stel och att böja ihop benet med Bakercystan går inte. Då jag tappade balansen vid avstigning böjde jag ihop benet för mycket varvid Bakercystan sprack (smärtan när cystan spricker och ledvätska rinner ut i benet är nästan så man svimmar och man blir direkt helt kraftlös i det benet för en stund). Jag faller då ihop ordentligt varvid jag även slår i huvudet -tur jag hade hjälm!


Så där ligger jag på backen och ojjar mig medans Carolina passar på att fota från första parkett och Stjärna ser ut att fundera vad jag gör.

 

Även Snörp står lugnt och tittar på allt medans Carolina fortsätter att fota sin skadade mor...


När smärtan och skratten klingat av lite tar jag mig äntligen upp och Stjärna verkar fundera -Hur gick det?

Kan tillägga att jag är åter mitt gamla vanliga jag, såhär efter några dagar och man kan ju inte annat än skratta åt sina krämpor! ;-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar